Ada Lovelace, egentligen Augusta Ada King Lovelace, countess of Lovelace (Lady Lovelace), född Byron 10 december 1815 i London, England, död 27 november 1852 i London, var en brittisk matematiker. Hon var dotter till poeten Lord Byron. Modern, Anne Isabella Byron, var en framgångsrik affärskvinna, och hon ville inte att Ada skulle bli poet som fadern och därför såg hon till att Ada från barnsben blev undervisad imatematik. Ada visade stor begåvning för detta ämne, ett intresse hon delade med sin mor. Hon fick undervisning av bl.a. Augustus de Morgan, idag känd för sina teorem inom Boolesk algebra. År 1834, vid 18 års ålder lyssnade hon på en föreläsning av dr. Dionysius Lardner där denne beskrev teorin om Charles Babbages analytiska maskin – en maskin avsedd att utföra matematiska beräkningar. Ada fascinerades av beskrivningen och arrangerade ett möte med Babbage. Ada och Babbage blev goda vänner, och när Babbage utvecklade differensmaskinenoch den analytiska maskinen agerade Ada ofta bollplank till honom i olika matematiskt-teoretiska frågor. När Ada översatte en artikel som Luigi Menabrea skrivit på franska om Differensmaskinen iScientific Memoirs, nummer 3 från år 1843, tillfogade hon ett antal noter till texten, som var lika omfattande som originalartikeln, och som hade en betydligt djupare matematisk tyngd. I den tidskriften förutsade Ada Byron Lovelace bland annat att man i framtiden skulle kunna komponera musik och skapa grafik med en sådan maskin. När Babbage såg noterna uppmanade han Ada att publicera en egen artikel om Differensmaskinen, vilket hon dock inte gjorde, eftersom hon inte ansåg att det var passande att en kvinna gjorde sådant. En av noterna i Adas artikel handlar om hur Differensmaskinen skulle kunna användas för att med ett antal iterationer beräkna ett godtyckligt bernoullital. Algoritmen är så omfattande och detaljerad att den kommit att betecknas som världens första datorprogram. Av denna anledning namngav USAs Department of Defence år 1979 programspråket Ada till hennes minne. Ada Byron Lovelace gick bort 1852, 36 år gammal. Ada Lovelace skrev de första datorprogrammen för den analytiska maskinen. Dock led konstruktionen av mekaniska problem och färdigställdes aldrig.
Konrad Zuse, född 22 juni 1910 i Deutsch-Wilmersdorf, död 18 december 1995 i Hünfeld, var en tysk datalog och ingenjör. Zuse byggde världens första fungerande, fritt programmerbara och helautomatiska dator, Z3, i sina föräldrars vardagsrum i Berlin år 1941. Han konstruerade också den första fritt programmerbara, binära datorn, Z1, som blev klar år 1938 och han konstruerade programspråket Plankalkül. Han studerade vid Technische Hochschule Berlin. Efter kriget startade Zuse företaget Zuse KG som tillverkade sammanlagt 251 datorer fram till 1967 då företaget köptes av Siemens AG. År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektromekaniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer baserade på elektromagnetiska reläer. Apparaterna förstördes 1944 när de allierade bombade Berlin under andra världskriget, och hans verk påverkade därför inte utformningen av senare datorer nämnvärt.
Alan Mathison Turing, född 23 juni 1912 i Maida Vale, London, död 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire, var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker. Han studerade vid King's College, Cambridge och sedan vid Princeton 1936-1938. Turing lade en stor del av grunderna för dagens informations- och datorteknologi, och är idag mest känd för turingtestet, turingmaskinen och sina insatser i andra världskriget med att knäcka tyskarnas Enigmachiffer. År 1952 arresterades Turing anklagad för sodomi och blev därför utsatt för försök att medicinskt förändra hans läggning. Den 7 juni 1954 dog han av cyanidförgiftning. Troligen begick han självmord genom att ta en tugga av ett äpple som han injicerat med cyanid. Den brittiska regeringen lät under stor sekretess bygga Colossus för att avkoda Tysklands enigmakrypterade meddelanden, ett arbete som Alan Turing deltog i. Maskinen var i bruk 1943, men påverkade inte heller den övriga utvecklingen, eftersom den var sekretessbelagd i tre decennier.
Howard Hathaway Aiken, född 8 mars 1900, död 14 mars 1973, var en amerikansk fysiker och datorpionjär.
Han studerade vid University of Wisconsin-Madison och tog senare en Ph.D. vid Harvard University 1939. Han arbetade i sin forskning med differentialekvationer som enbart kunde lösas numeriskt. Han fick därför intresse för att skapa ett elektromekaniskt maskineri som kunde användas för de tidsödande numeriska beräkningarna. Denna dator kallades ursprungligen Automatic Sequence Controlled Calculator (ASCC) och döptes senare om till Harvard Mark I. Med stöd från Grace Hopper och finansiering från IBM, som då tillverkade mekaniska räknemaskiner, färdigställdes denna maskin 1944. Aiken utvecklade därefter andra modeller. 1947 följde Harvard Mark II. Nästa modell, Harvard Mark III använde vissa elektronikkomponenter, och Mark IV var helt elektronisk. Mark III och IV hade trumminne och Mark IV hade dessutom kärnminne. Under 1940-talet var Aikens institution vid Harvard den ena av två ledande forskargrupper inom datorutvecklingen. John von Neumanns grupp vid Institute for Advanced Study i Princeton var den andra.
Howard Aiken var också reservofficer i USA:s flotta. Efter pensioneringen flyttade Aiken till Fort Lauderdale i Florida, och dog 14 mars 1973 under en resa till Saint Louis, Missouri. År 1944 skapade Howard Aiken vid Harvarduniversitet i USA den decimala datorn Mark I, inspirerad av Babbages verk.
För mer info, sök på Google. Personerna John von Neumann, John Bardeen, Walter H. Brattain, William B. Shockley, Robert Noyce och Chuck Peddle kan ni också söka på Google. Fick inte mer tid att kunna skriva ner dem.
Seven