Nyår är en traditionell högtid som firas vid övergång till ett nytt år. Enligt den gregorianska kalendern, som följs i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter (som enligt den gregorianska kalendern) eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern, natten mellan nyårsafton den 31 december och nyårsdagen den 1 januari. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Nyårsdagen är i många länder helgdag och flaggdag.
Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner. Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd. I Sverige har man de senaste decennierna tagit till sig den tyska seden att särskilt kvinnornas kläder gärna får innehålla ovanligt mycket glitter och glans. Till middagen äter man gärna hummer och sedan umgås man, gärna med chips och andra tilltugg och över ett brädspel, fram till själva nyårsslaget.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget för många) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Traditionellt skjuter man iväg sina första fyrverkerier omedelbart efter nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt. På senare år har dock bruket förändrats, och många skjuter av fyrverkerier redan på nyårsaftonens kväll, för att fira att det gamla året går mot sitt slut. Det innebär att det numera ofta syns fyrverkerier både före och efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester har namnsdag på nyårsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan också, men på svenska stavas namnet Sylvester).
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsnatten. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av SVT. Recitatörer har genom åren bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är årskavalkader med uppskattade klipp från det gångna årets TV-händelser, Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen den 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen den 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert framförd av Wienerfilharmonikerna. Backhoppningstävligen Fyrskansturnén (tysk-österrikiska backhopparveckan) från Garmisch-Partenkirchen, återkom 2012 i SVT efter några års uppehåll.
För mer info, sök på Google!
Seven